Ingenting - Sofijah

Så länge jag kämpat utan att få nåt tillbaks.
Ingenting som hjälper mig,
har bara tomma ord kvar.
Jag är inte värd ett dugg,
inte luften som jag andas,
jag är ingenting längre,
nej inte för dom andra.
Jag sitter för mig själv
och vill vara i min ensamhet,
ingen bryr sig om det
för det finns ingen som vet.
Det här är smärta, av allra högsta grad,
jag vill bort härifrån, leva som du o ha det bra.
Sover aldrig på natten,
ligger ensam o tänker
på allt som har hänt,
vad som ska hända dagen efter.
Jag vill ställa några frågor,
Hur lång är min livstid?
Misshandel och sorger,
vad är det för ett liv?
Är det så man ska leva för att vara en i mängden,
sån som ingen vill ha och en sån som ingen märker?
Jag är krossad, jag har förlorat mig själv,
jag har förstört mig själv och allting igen.
Som vanligt så känner jag att livet är hopplöst,
har det någon mening,
för livet är meningslöst.
Lyckan i mitt liv har jag glidit ifrån,
känns som att jag aldrig varit glad
men som att smärtan kom igår.
Jag fejkar mina skratt och jag försöker att le,
jag går ut och kollar runt mig
men det finns ingenting att se.
Jag har förstått att jag inte passar,
inte ska vara här.
Jag tittar ner emot marken,
kanske finner lyckan där.
 
I will not make
the same mistakes
that you did.
I will not let
myself cause my heart
so much misery
 
I will not break
the way you did,
you fell so hard
I've learned the hard way
to never let it get that far.
 
Jag har försökt så många gånger,
men nu har det gått för långt.
Tabletter hjälper inte, nej ingenting sånt.
Allt som jag behöver, det finns här framför mig,
men jag kan inte få det,
jag kan aldrig få en ängel,
kärlek och trygghet,
det är allt jag begär.
Jag kommer aldrig glömma smärtan,
jag lovar, jag svär.
Jag är rädd för att leva,
vågar inte träffa nån.
Jag är rädd för att bli sviken och att allt ska börja om.
Men det var inte jag som lekte en jävla fucking lek med mej.
Som en leksak och vapnet var kärlek.
Förlorad kärlek vet vi alla hur det känns,
Men resten av mitt liv kan man ta som ett skämt.
För det kan knappast vara sanning att dethär är mitt liv,
det måste va nån slags tanke som jag lever i.
Dethär är sjukt, ni förstår inte ett skit.
Jag önskar ljuset bara kunde hitta hit.
 
I will not make
the same mistakes
that you did.
I will not let
myself cause my heart
so much misery
 
I will not break
the way you did,
you fell so hard
I've learned the way
to never let it get that far.
 
...
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback